Jag stekte lite kycklingbitar à la soya i smör och hade sen på krossade tomater och kryddor; spiskummin, chilipeppar, vitlök etc. Brukar ta lite random kryddor, men kom ihåg att det är spiskumminet som ger ”tacosmaken”. Sen hade jag i lite matgrädde och testade att addera majs också. Majs är typ supergott, och passar till nästan allt. Jag hade också i lite (= ganska mkt) riven ost som jag tyckte skulle vara synd att behöva slänga. Det blev riktigt lyckat. Ungefär som korv stroganoff fast med kyckling och spiskummin.

Har lärt mig att två dl ris, som jag lagade idag, är gränsfall till hur mkt jag orkar äta. I fortsättningen kommer jag nog räkna med ca 1.5 dl ris per portion.

P.S. Uppenbart prokrastineringsinlägg, hehe. Måste skriva klart min uppsats som ska vara inne imorrn nu. genast!
Gogogo!

puss hej ses <3

Det började med att vi fick en välkomstmargarita och en presentation av de olika sorterna vi skulle testa. Totalt var det fyra olika tequilasorter som ärligt talat smakade rätt så lika. Jag hade inte heller förväntat mig att känna skilllnad eftersom jag inte kan så mkt om ämnet. Men det var trevligt att komma dit och jag lärde mig lite rolig fakta om tequila och mexico. Dessutom fick jag med några cocktailrecept hem!

Halloumi är en sorts ost som är speciell eftersom att man kan grilla eller steka den utan problem, så den passar väldigt bra som ett vegetariskt alternativ till grillkvällen. Det är jättelätt att göra, bar att lägga det i en stekpanna eller på en grill och vänta tills den börjar få lite färg. Man kan också äta den ”rå” om man vill, fast är godast stekt. Serveras till ris, bulgur, quinoa eller vad man känner för. Eller som ett grillspett med valfria grönsaker.

Förra veckan var jag lite lat och stekte färdiggjord falafel med lite pasta till. Det blev grymt gott, men är kanske inte nån större prestation. Allt jag gjorde var att steka falafeln enligt förpackningen, koka upp lite pasta och sedan servera detta med lite aivar och grönsaker.
Aivar är en forma av relish som de äter väldigt mkt i Kroatien. Den är baserad på paprika och passar som tillbehör till många kötträtter, speciellt tillsammans med ćevapčići. Jag äter ju då inte kött, men vet att man kan köpa ćevapčići gjort på sojafärs, och det tänkte jag testa nån gång (aldrig i livet att jag skulle kunna göra mina egna!).

Anyways, wish me luck!

När det var dags att gå hem fick man med sig en ofantligt stor goodiebag full med godsaker och annat trevligt. Man fick med:
två olika sorters brödlimpor från Fazer
två paket müsli från AXA
två juicepaket från Tropicana
tre paket med fisk-wallenbergare (som jag gav bort eftersom jag är vegetarian, men de såg väldigt goda ut)
en hjärtask med geishachoklad
två små flaskor med rapsolja och
en massa härliga recept och information om produkterna, undersökningen och företagen.

Nedan följer lite bilder från dagen:

Kakor och bröd gjort på rapsolja. Morotskakan var helt underbar, ett recept som jag lätt ska testa här hemma!

Sjukt god müsli!

Den gula juicen är ny för i år och kommer finnas på hyllorna vecka 14 (i think)

Puss hej ses.

Jag gjorde som sagt kroatisk pita idag. Min allra första pita. Den smakade inte direkt som mammas eller farmors. Ärligt talat så smakade den inte så mkt alls. Jag tyckte jag hade i tillräckligt med kryddor, men tydligen inte. Måste nog ha ganska rikligt med det nästa gång. För övrigt så blev den riktigt bra, jag är superstolt.

Ca en ”normalstor” ugnsform:

Ett halvt paket ÿufka/filodeg (finns på de flesta orientlivs, storhandlar eller willys)
ca 400g bladspenat (jag köpte fryst, men tror att blir godare)
1 liter mjölk
1 liter filmjölk
smör
salt
peppar
ev. vitlök eller andra kryddor

Efter mammas recept:
Koka upp mjölken och häll försiktigt i filen när det börjar bubbla. rör om tills det blir som en ostmassa. Sila bort vattnet och häll i en bunke. Hacka spenaten och blanda i ostmassan tillsammans med kryddor. Jag rev även i lite vitlök, men det kan man göra som man vill.
Smörj en ugnsform med smör och lägg i ett filodegsblad. Pensla med smör och lägg på ytterligare ett filodegsblad. Häll på spenatblandningen och lägg i ytterligare två penslade filodegsblad. Upprepa tills formen är fylld. Avsluta med två penslade filodegsblad. Ställ i ugnen på ca 150 grader i 30 minuter. Servera med yoghurt eller fil. Jag tycker att det är gott att dricka ett glas fil till, men när jag nu hade kockta så tog jag det i stället.

Stockholms bästa mataffär? Jag lutar starkt åt Dagslivsklippet vid fridhemsplan. Jag hamnade där igår av misstag, när jag egentligen skulle till PrisXtra. Det är typ världens största livsmedelsbutik! De har två våningar och massor av coola produkter i sitt sortiment. De har en liten America-hylla, aningen mindre än Eurostops hylla i Örebro, men fullt värdig med saker som Dr. Pepper, Mountain Dew, Vanilla Coke, Skittles och mini-mashmallows! Inte nog med det, de har en freaking KROATIENHYLLA också! Och det finns Kraš och Napolitanke och ÿufka (mkay det var ett bosniskt märke, men whatever) och Cockta!

Hm vad är nu cockta kan man ju undra. Enligt denna hemsida så kommer det från Bosnien men det är kroatiskt, jebote! I’m almost sure of it. Är iaf supergott att dricka och helt fritt från koffein och fosforsyra = jättebra. Nu vet jag var jag ska börja storhandla i fortsättningen. Fuck PrisXtra. xD

Ikväll tänkte jag fortsätta på kroatiskt tema med att göra mitt livs första pita. Ever.

Puss hej ses.

Choklad sägs fungera som både lyckopiller och afrodisiakum. Trots det blev jag lite smått deprimerad lagom efter att jag var på chokladprovning i Chokladbutiken i början av november. Jag är helt säker på att det inte har med själva chokladen att göra, men det är ju lite ironiskt. Kanske?

Jag har alltid varit familjens chokladmonster, och har under vissa perioder av mitt liv i princip levt på kakao istället för riktig mat. Detta är något som min kära mamma alltid har ogillat, speciellt sen jag blev vegetarian. ”Du äter väl ordentligt?” ringer hon och frågar. ”Ja” svarar jag medan jag mumsar på en chokladkaka från Fazer eller Marabou. Under chokladprovningen som hölls av finsmakaren Arild Schönberg vågade man knappt nämna den senare chokladjättens namn. Det var italiensk choklad av märket Amedei som gällde. Vilket egentligen är 100 gånger godare än Sveriges choklad. Jag är glad att jag fortfarande kan njuta av billig, fet tjockischoklad men känner att för varje bit lite finare choklad så blir jag mer och mer kräsen.

Provningen började med en mjölkchoklad, som var ganska…well, äcklig. Kanske var det för att jag bara hade förväntat mig mörkare sorter, men den var definitivt inte prisvärd iaf. Ska man betala lite mer för choklad så ska det vara en hög kakaohalt. Efter följde fem riktigt goda bitar som smakades av med ett hemskt vin. Jag är absolut ingen vinkännare, men vi blev serverade ett ohyggligt vin med en alkoholhalt på ca 2% som smakade billig, avslagen cider med en metallisk eftersmak. Jag hatar cider. Men men, nu var det faktiskt chokladen som skulle testas. Och ja. Dyr choklad är godare än billig. Mycket godare. När jag väl har blivit rik kommer jag aldrig att jämföra kilopriser utan bara köpa lyxchoklad. Jag kommer inte baka med ICA block utan använda mig av åtminstone Valor eller liknande. Det märktes att Schönberg visste, och älskade, vad han pratade om. Hans kunskaper påminde även mycket om min brors, som kan allt om allt, i synnerhet gourmetmat och alkohol.

Trots att Schönberg inte smög med sin politiska läggning (hosthost, så höger som det kan bli! host…) och kanske kunde uppfattas som lite stroppig så tyckte jag att han var en riktigt skön gubbe. Jag som hade fastat hela dagen för att inte gå miste om några smaker fann att hans berättelser om syskonen Tessieri gjorde chokladen än mer upplevelserik, och det slutade med att jag gick därifrån utan en tanke på mat. Förlåt, mamma men jag tror att jag har hamnat i en sån där leva-på choklad-istället-för-mat-period igen…

Puss hej ses.